ISO-standard för cirkulär ekonomi halvvägs i mål

Det pågår ett intensivt arbete inom ISO för att ta fram en global definition och globala standarder för cirkulär ekonomi. Laura Linnala, från Svenska institutet för standarder, är den som samordnar Sveriges arbete. Här ger hon en kommentar om varför detta är så viktigt och hur processen ser ut framåt.

Laura Linnala, projektledare på Svenska institutet för standarder. Foto: Svenska institutet för standarder

Det bubblar inom den cirkulära ekonomin. Överallt sker en kapplöpning för att visa framfötter i omställningen och beredskapen inför vad den nya cirkulära verkligheten kommer kräva av verksamheter och privatpersoner. Många modiga, relevanta och lovvärda initiativ finns världen över att inspireras av och heja på.

Vad som pratas mindre om är vad vi inte vet. Osäkerheten och snårigheten som omger hela området cirkulär ekonomi är viktig att lyfta upp. Osäkerheter som riskerar skapa hinder för uppskalning och utveckling. Här finns lärdom att dra från andra områden där standarder bringat klarhet i otydligheter och möjliggjort stor effektivisering. Ta till exempel livscykelanalyser, innan det var standardiserat fanns inte ett gemensamt sätt att mäta och analysera miljöpåverkan i en produkts livscykel. Den standardiserade metodiken i LCA har givit upphov till oberäknelig miljönytta.

Omställning kräver samverkan

Med tiden har det blivit tydligare att vi behöver samverkan för att klara av omställningen. Tvärsektoriell och interdisciplinär samverkan för att lösa problem inom områden där klarhet behövs är vad standardiseringen handlar om. Allt vilar på konsensus och öppenhet, vilket givetvis tar tid men resulterar i standarder som har hög acceptans eftersom de som behöver standarderna varit med i framtagningen. Och alla är välkomna att vara med – oavsett om du representerar ett multinationellt företag eller är en enmanskonsult.

Om vi inte löser osäkerheterna gemensamt riskerar vi spilla värdefull tid ägnad åt att hitta egna lösningar som kan styra åt olika håll.

Standarder kan verka byråkratiska och perifera för många, och det är kanske inte så konstigt. Standarderna är där i bakgrunden för det mesta som fungerar bra i samhället och säkerställer säkerhet, hållbarhet och tydlighet. Inom cirkulär ekonomi kommer standarderna kunna fungera som katalysatorer för ett mer effektivt arbete med cirkularitet. För att i ärlighetens namn - om vi inte löser osäkerheterna gemensamt riskerar vi spilla värdefull tid ägnad åt att hitta egna lösningar som kan styra åt olika håll. I bästa fall är det en onödig ineffektivitet, i värsta fall leder det till oavsiktlig greenwashing.

Svenskt inflytande i globalt arbete

Så, vart står vi nu? Arbetet är i full gång globalt där över 70 länder och samarbetsparter jobbar tillsammans inom ISO med flera parallella standardförslag som ska hjälpa till att vägleda, tydliggöra och ge mätbarhet för organisationer i övergången till ökad cirkularitet. ISO-arbetet blir som en smältdegel av olika perspektiv, där representanter för de olika länderna kommer från olika branscher och organisationer. Den stora bredden är en enorm styrka i arbetet eftersom olika behov och förutsättningar behöver lyftas upp för att slutresultatet ska bli något användbart och konkret för många. Några hundra experter har stött och blött de senaste standardutkasten i några månaders tid och mycket påverkansmöjligheter kvarstår – just nu är vi ungefär halvvägs till mål.

Tre standardförslag kommer utgöra fundamentet för hela området:

  • Termer, grundprinciper, ramverk för implementering (ISO 59004)

  • Vägledning för affärsmodeller och värdekedjor (ISO 59010)

  • Mäta och bedöma cirkularitet (ISO 59020)

Dessa förslag har nyligen uppdaterats och medlemsländerna ska lämna sina synpunkter senast 27 juli. I höst väntar ytterligare uppdateringar och diskussioner för att vässa förslagen. För att kombinera den höga ambitionsnivån med brådskan att publicera standarderna har vi från svensk sida uppfattningen att något är bättre än inget och att uppdateringar behöver ske över tid i takt med förändrat kunskapsläge.

Sverige är aktiva på den globala arenan inom ISO och visar stort engagemang, flera deltagare från vår svenska grupp är med i internationella arbetsgrupper. Inom ISO har alla länder 1 röst var, så den svenska rösten väger tungt i förhållande till vår storlek. Det ska vi vara stolta över!

Vi har hela tiden behov av flera deltagare som kan ge input utifrån deras perspektiv och ta fram framtidens standarder. Klarhet och gemensam förståelse skapas i samverkan, inte i silos. För att gå med i arbetet, kontakta Laura Linnala (laura.linnala@sis.se).

Föregående
Föregående

Upp till kamp mot rivningar

Nästa
Nästa

Nordic Circular Summit 22-24 november