Välkommen till det cirkulära samhället

Detta är Cradlenets vision av det cirkulära samhället som är framtagen i vår rapport Circular Economy Outlook 2021.
Läs hela rapporten här.

Ett samhälle utan avfall

I det cirkulära samhället finns inget avfall, bara små oundvikliga läckage som omhändertas. Vi använder knappt ord som sopor och slänga. Butiker och e-handel är tvåvägssystem. De förmedlar produkter till användare och tar tillbaka intakta förpackningar och färdiganvända produkter som sedan återförs till respektive leverantör. Det som inte är möjligt att återanvända sorteras och skickas till uppgradering, återtillverkning eller återvinning. Butikerna får betalt för de resurser de förmedlar vidare – en god affär eftersom primära råvaror är mycket dyrare då de är belagda med höga miljöavgifter. Biologiska produkter och material produceras utan farliga kemikalier och kan, efter att ha cirkulerats i så stor utsträckning som möjligt, rötas och komposteras. Näringsämnen från avlopp och industrier tas också tillvara och återförs genom separata system och reningsverk till kretsloppet. Vi är alla, privatpersoner som företag som samhällstjänster, både kund och leverantör. Vi köper, hyr eller lånar en resurs, använder den på ett hållbart sätt och levererar sedan den vidare i någon form till andra aktörer i cirkeln. Genom att produkter från början designats för ett långt liv kan de uppgraderas och repareras i decennier.

Friheten att slippa äga

I det cirkulära samhället är det inte längre hög status att äga. Tidigare var det finare att äga sitt boende än att hyra och att ha egen bil bräckte att hyra bil eller åka buss. Nu är det möjligheten att slippa äga som är den största friheten.
I strävan efter att använda resurser effektivt och bevara produkters värde, ser vi redan idag nya konsumtionsbeteenden som att dela och hyra. I det cirkulära samhället är funktionen allt. Produkter och tjänster finns tillgängliga när du behöver dem, och när du inte behöver dem, ja, då jobbar de någon annanstans. Tillgången till saker och funktioner blir mer jämlik då de initiala kostnaderna minskar. Status är inte längre kopplat till den fysiska produkten, vilket påverkar allt från marknadsföring till hur vi ser på varandra.
När ägandet minskar och produkter används aktivt, minskar även behovet av plats. I det cirkulära samhället saknar bostäder förråd och har mycket färre parkeringsplatser. Det innebär i sin tur ett mer effektivt nyttjande av byggnader och omgivningen. Denna utveckling drivs också av en mer flexibel syn på arbetslivet där arbete är mindre platsbundet, vilket gör att behovet av egna byggnader för kontor minskat till förmån för delade utrymmen som nyttjas på det mest effektiva sättet.

Goda grannar på riktigt

När produkter ska användas så mycket som möjligt och så länge som möjligt behöver vi dela och låna. I regionerna har biblioteken förändrats från att tidigare låna ut böcker till att nu även låna ut verktyg, gräsklippare och andra vanliga redskap. I grannskapen är det vanligt med gemensamma bodar för verktyg och trädgårdsredskap. Behöver du ett tält eller en takbox hittar du via nätet någon att hyra av. När delandet fungerar byggs tillit och med tillit kommer gemenskap.
Även relationen mellan företag och kund fördjupas eftersom den är längre och kontakten mer kontinuerlig. Kunder väljer sina leverantörer med större omsorg vilket sätter press på företagen att ha hög etik och goda värderingar.

Vi bränner inget

All energi är förnybar och kommer främst från sol, vind, hav och geoenergi. Fjärr- och kraftvärmeverken bränner inte längre avfall, utan har byggts om för att generera fjärrvärme och fjärrkyla från djupborrad geovärme eller geoenergi istället. Tack vare teknik som gör det möjligt att utvinna material från gamla deponier finns det få täckta deponier kvar. De material som produceras och cirkuleras är giftfria. Historiska material som är fulla med farliga kemikalier avgiftas och i vissa fall förbränns. Andra material förvaras tills dess att de kan avgiftas.

Vi bor med bin

I det cirkulära samhället bor och lever vi i harmoni med naturen. Byggnader är designade enligt biomimicry-principer för att efterlikna naturens naturliga mönster och funktioner i ekosystem. De består av levande och smarta material som ventilerar och reparerar sig själva och som genererar sin egen energi och renar och återcirkulerar sitt eget vatten. Fasaderna är beväxta och har naturliga platser där bin, andra insekter och fåglar kan leva. I en stor del av byggnaderna odlar vi också mat i cirkulära system. Byggnader och annan infrastruktur är byggda för att enkelt kunna repareras, anpassas, uppgraderas och demonteras.
Jobben, jobben, jobben

Samhällsomställningar påverkar alltid arbetsmarknaden. Gamla jobb försvinner men nya tillkommer. I det cirkulära samhället jobbar färre personer med att förädla primära råvaror. Många jobb har skapats nedströms och handlar i hög grad om insatser för att förlänga livslängden på, uppgradera och transportera produkter och komponenter.
Kompetensområden som logistik och materialåtervinning är hett eftertraktade. Jobben är också mer utspridda, geografiskt i landet, jämfört med när Sverige hade en linjär ekonomi.
Hantverksskickligheten har fått ett uppsving och yrken som tapetserare och skräddare ökar i status. Företagens värdekedjor inkluderar nu nätverk med reparatörer och servicefirmor, liksom aktörer inom exempelvis logistik, återvinning och andra samarbetspartners. Företag och kommuner samarbetar tätt för att skapa kostnadseffektiva cirkulära flöden.

Teknik och myndigheter är möjliggörare

En linjär ekonomi är ganska okomplicerad. Det finns en rak linje mellan naturresursen till sopstationen med tydliga hållplatser på vägen. En cirkulär ekonomi är däremot ett komplext nät med många aktörer som är både kunder och leverantörer, vilket fungerar tack vare digitaliseringen.

Tekniska plattformar möjliggör att produkter kan återtas från konsumenten för att uppgraderas och repareras och föras ut på marknaden igen. Tillgång och efterfrågan på material kan matchas och aktörer i delningsekonomin kopplas ihop. Digitala system håller också koll på vilka material och substanser som finns i produkterna så att de omhändertas på rätt sätt och de larmar om när underhåll krävs av produkterna innan de går sönder.

Även infrastrukturen är uppkopplad och talar om status och om den behöver repareras. Detta underlättar förebyggande åtgärder som är mindre kostsamma och främjar lång livslängd.

Myndigheter har rollen som möjliggörare för att de tekniska och biologiska kretsloppen ska fungera, till exempel genom att matcha aktörer som kan bilda industriell symbios1 . I det cirkulära samhället är industriell symbios inte längre den tvåpartslösning som bestod i att ett företag skickade sitt avfall som resurs till ett annat företag. Det var för svårt att skala upp och effekterna på samhället och klimatet var små. Det krävdes dessutom enorm tur om allt avfall det ena företaget skulle motsvara precis den mängd som det mottagande företaget behövde, alla dagar på året. Nu, i det cirkulära samhället, finns det ”multisymbioser” där många företag samverkar, vilket gör att utbudet och efterfrågan matchas mycket bättre och det skapas motståndskraft i systemet. Resurseffektiviteten har ökat med en tvåsiffrig procentsats och katalyserandet av multisymbioser har gjort att stora volymer av sekundärt material eller avfall har kunnat bli klassificerat och standardiserat på ett sätt som förenklar för många aktörer att dra nytta av det. Blir det så här?

Det avgör ytterst vi, och det gör vi genom de val vi gör och de beslut vi fattar – idag.