Länderna som är ledande
Foto: Unsplash
Tidsatta mål för cirkulär omställning, specifika mål för resursanvändning, lagstiftning för att minska avfall och en livs levande minister. Det är några exempel på politiska beslut rörande cirkulär ekonomi från andra länder i Europa.
Sverige framställs ofta som ledande i klimat- och miljöfrågor. Hur står vi oss i det här sällskapet? Läs och avgör själv!
Inför valet har Cradlenet blickat bortom Sveriges gränser för att se vilken politisk prioritet cirkulär ekonomi har i andra länder. Här är några exempel på länder som har en uttalad målsättning och dessutom har tagit stora och inspirerande kliv för att ställa om.
Foto: Unsplash
Nederländerna
Nederländerna framhålls ofta som ledande när det gäller cirkulär ekonomi. De var tidigt ute med att lyfta in dessa frågor i politiken och satte redan 2016 målet att landet ska vara helt cirkulärt 2050, och att konsumtionen av jungfruliga råvaror ska ha halverats till 2030. Det finns en implementeringsplan och en tidslinje för när olika åtgärder ska vara genomförda. Därtill har man tagit fram färdplaner för fem sektorer.
Det målmedvetna arbetet verkar ha gett resultat. I alla fall om man får tro Circularity Gap Report som kom fram till att landet är 24,5 procent cirkulärt. Med det slår Nederländerna både det globala snittet (8,6) och Sverige som bedömdes vara 3,4 procent cirkulärt.
Foto: Unsplash
Frankrike
Även Frankrike har varit tidigt ute med en lagstiftning som kom redan 2015 (Law for Energy Transition and Green Growth). Landet har fått uppmärksamhet för omfattande och långtgående åtgärder, bland andra reparationsindexet för elektronikprodukter och förbudet mot att kassera osålda varor. Dessa åtgärder är en del av lagen Law against waste and for a circular economy (AGEC law) som i sin tur är del av ett paket med fler än 50 åtgärder som ska förflytta landet mot cirkulära konsumtionsmodeller.
Foto: Unsplash
Finland
Ett annat land som ofta lyfts fram som ett föregångsland är Finland, vilket också är en uttalad strategi. Finland har ett strategiskt program med konkreta mål såsom att den cirkulära ekonomin ska utgöra grunden för landets ekonomi år 2035 och att förbrukningen av naturresurser samma år inte ska överstiga 2015 års nivåer. I framtagandet av strategin har ett stort antal aktörer fått komma med input, bland annat ett medborgarråd.
Foto: Unsplash
Irland
I juli antog Irland en ny lag som ska lägga grund för landets strävan bort från en ”take-make-waste”-ekonomi. Lagen förpliktigar regeringen att upprätta och regelbundet uppdatera en ambitiös nationell strategi för cirkulär ekonomi, inklusive mål för exempelvis återanvändning och reparation.
Lagen ska bidra till att värdefulla resurser inte kastas bort och främja utvecklingen av hållbara produkter och affärsmodeller i hela ekonomin, bland annat genom att motverka engångsartiklar, underlätta framväxten av marknader för återvunnet material. Landet har också ett uttalat mål att bli först med att fasa ut engångsmuggar.
Lorna Slater, tvättäkta minister för cirkulär ekonomi. Foto: Edinburgh Green Party
Skottland
Längst av alla har dock Skottland kommit då landet har inrättat en minister med ansvar för grön kompetens, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi, Lorna Slater. Hon stöttar finansdepartementet och departementet för netto-noll, energi och transport (ja, de har ett sådant också!), och trots att det är en så kallad junior ministerpost som inte ger en plats i regeringen ligger Lorna inte på latsidan. Hon har nyligen presenterat ett lagpaket innehållandes bland annat förbud mot destruktion av osålda varor och ett förbud mot engångsplast. Det senare godkändes just av parlamentet – tack vare ett undantag från Storbritanniens inre marknad.