Greengoat
Åsa Sund, Katja Andersson, Åsa Backman och Karin Svärd Hertel
1. Hur arbetar ni med cirkulär ekonomi idag?
Greengoat fungerar som ett lugnt och systematiskt rangerlok som hjälper och stöttar företag och organisationer att komma över puckeln och in på rätt spår. För oss är det viktigt att vi skapar engagemang och gräver efter mening, men framför allt att vi hjälper företagen att börja fundera över var de kan göra störst skillnad. Cirkulär ekonomi må vara det nyaste tillskottet i vår verktygslåda men ambitionen är att det ska ha en lika självklar plats som exempelvis väsentlighetsanalyser. Likt väsentlighetsanalyser handlar cirkularitet till stor del om att se över värdekedjan, från design till hantering av uttjänta produkter. Framför allt för att bli mer resurseffektiva, men även för att hitta användningsområden för det oundvikliga materialspillet.
Våra kunder har börjat förstå att de bolag som kommer att lyckas i framtiden är de som skapar affärsvärde och lönsamhet genom smartare resursutnyttjande. Dock saknar många små och medelstora företag (SMF) den grundkompetens inom cirkulär ekonomi som krävs för att börja utforska cirkulära affärsmodeller. Greengoats roll i detta är dels att höja grundkompetensen och skapa en gemensam bild av vad cirkularitet är och betyder för företagets verksamhet, dels att förstå vilka utmaningar de står inför i samband med en cirkulär omställning.
2. Varför blir ni medlemmar i Cradlenet?
Vi blir medlemmar i Cradlenet då vi ser att det finns en stor potential till att utbyta erfarenhet och samverka med aktörer från olika branscher. Vi är ett nyfiket gäng som vill lära och inspireras av andra kloka människor som besitter kunskap som vi i dag saknar internt. Dessutom så är vi väldigt medvetna om vi alla kommer behöva hjälpas åt för att accelerera den cirkulära omställningen och då känns Cradlenet som ett givet nätverk att vara med i.
3. Har ni något cirkulärt initiativ som ni är extra stolta över?
När vi börjar pratar om cirkulär ekonomi med våra kunder upplever vi att det skapas ett enormt engagemang hos deras medarbetare. Vi tror mycket på att höja kunskapen ett snäpp, skruva lite på processerna och locka fram innovationerna. Det resulterar i att medarbetarna bidrar med massvis av konkreta idéer som med relativt enkla medel blir cirkulära lösningar.
Ett annat exempel är en kund som tillverkar premiumprodukter som de förr tog tillbaka och renoverade när kunderna använt dem klart. Produkterna såldes sedan vidare till nya kunder som inte krävde att produkterna var helt nya. När företaget fick arbeta med cirkularitet under en workshop så insåg de att just cirkulära affärsmodeller var något som de tidigare varit riktigt vassa på utan att de själva reflekterat över det. I många fall handlar cirkularitet om att hitta nya och innovativa vägar framåt, men vi arbetar även med företag som tidigare haft cirkulära processer i sin verksamhet och nu behöver hitta rätt sätt att integrera dem i sina affärsmodeller.
4. Har ni stött på någon särskild utmaning som ni tror att fler brottas med? Vilka lärdomar har utmaningen lett till?
För många företag blir det en utmaning när deras leverantörer inte alltid har möjlighet att leverera exempelvis återvunnet material, eller att produkterna blir betydligt dyrare jämfört med om de hade tillverkats av jungfruligt material. Även om företaget märker att deras kunder börjar ställa betydligt högre krav på att leverantörerna ska minska sin miljöpåverkan så är det tyvärr mer regel än undantag att pris prioriteras framför hållbarhet.
Vi ser även att det finns en utmaning i att hela vårt samhälle inte ställer om och anpassas för en cirkulär ekonomi tillräckligt snabbt. I slutändan kan en cirkulär produkt enbart göra så mycket nytta som ett linjärt samhälle tillåter. Det räcker alltså inte att företag isolerat skapar cirkulära produkter, utan det behövs fler samarbeten där man verkar i symbios med andra. Vi tror därför att det i framtiden kommer behövas fler företag vars huvudsyfte är att fylla tomrummet mellan andra företag, så kallade ”mellanrumsföretag”. Företagen måste gå från att vara parallella stuprör i samhället till att bli hängbroar till varandra.