Göteborg tar täten
Samsyn, politisk vilja och entreprenörsanda har lagt grunden. Här är tre exempel på hur Göteborg växlar upp omställningen och visar vägen till en cirkulär ekonomi.
Bild: Göteborg & Co (Steampipe produdction)
Fastighetsaktörer skapar marknad för återbruk
Bygg- och anläggningssektorns höga klimatpåverkan gör det angeläget att snabba på omställningen. Samtidigt är återbruksgraden låg, så här finns en lågt hängande frukt att plocka. Det har närmare 40 privata och offentliga fastighetsägare i Göteborg insett och därför tecknat en avsiktsförklaring – Handslaget – om cirkulärt byggande. Ambitionen är att etablera en storskalig marknad för återbruk av byggmaterial. För kommunala fastighetsägare ska återbruk och andra cirkulära lösningar bli förstahandsvalet vid ny- och ombyggnation.
Just fastighetsägarna är nyckelaktörer i bygg- och anläggningssektorns omställning eftersom de har rollen som både kunder och leverantörer. Det menar Susan Runsten på Business Region Göteborg, processledare för Handslaget.
– Det behövs mer produkter och tjänster för att vi ska få en fungerande återbruksmarknad. I befintliga fastigheter som kanske ska renoveras eller rivas finns det byggmaterial som kan återbrukas. Fastighetsägarna kan också efterfråga mer cirkulära lösningar när de ska bygga om eller bygga nytt vilket kan stimulera framväxten av cirkulära affärsmodeller i resten av branschen, säger hon till Cradlenet.
Avsiktsförklaringen rymmer en lång rad löften som ska vara genomförda 2024. Undertecknarna ska bland annat dela erfarenheter och goda exempel, utveckla kompetens, ställa krav och sätta egna mål för återbruk. 2025 ska det finnas väl utvecklad återbruksmarknad till 2025.
Undertecknandet skedde vid en högtidlig ceremoni där glädjen och optimismen stod högt till tak. Nu återstår dock den svåra biten – att göra verklighet av ambitionerna. En process för implementering och uppföljning finns dock redan på ritbordet.
– Vi har just haft en kick-off och skickat ut en självskattningsenkät för att få ett nuläge hur bolagen jobbar med återbruk och cirkularitet idag, samt vilka förväntningar de har på Handslaget, säger Susan. Utifrån det kommer vi att rigga en process som stödjer utvecklingen mot våra mål. Till exempel ska vi ha en marknadsdialog i oktober där hela värdekedjan bjuds in för att diskutera behov och lösningar för en storskalig återbruksmarknad. De direktörer som skrivit på avsiktsförklaringen kommer också att bjudas in till ett uppföljande event om ett år för att se hur långt de kommit då.
Det räcker dock inte för att initiativet ska bli framgångsrikt, enligt Susan.
– Avgörande är att de som skrivit på avsiktsförklaringen sätter frågan högt på agendan och infriar sina löften.
Bild: Business Region Göteborg
Engångsartiklar snart en minne blott
1 januari 2024 måste restauranger erbjuda återanvändbara förpackningar som ingår i ett rotationssystem. Göteborg är (såklart) redan på gång med flera projekt. Ett av dem är signerat förpackningsföretaget TINT och har som mål att återbruk av förpackningar ska vara så enkelt som möjligt för såväl kaféer och restauranger som för kunden. Du checkar ut den återbruksbara förpackningen med en QR-kod och lämnar sedan tillbaka den på valfritt matställe.
På Chalmers pågår dessutom en studie som tittar på hur man kan ta hjälp av nudging. Fem kaféer är med i studien och erbjuder bland annat kunder med egen mugg billigare kaffe. Ett av kaféerna provar också kaffekuponger som innebär att man säljer flergångsmuggar där ett visst antal påfyllningar ingår.
– Det är en styrka att vi från staden tillsammans med centrumföreningarna i stark enighet söker lösningar och har samma ambitioner. Det finns en samsyn och ett gemensamt mål i de här projekten, säger Filip Eklund på Göteborg & Co som koordinerar projekteten till Besöksliv.
Bild: Unsplash
Osthyvlar får hyvla vidare
Vi behöver faktiskt inte producera en enda osthyvel eller visp till. Den insikten fick Göteborgsbon Emma Ytterstad att lämna chefsjobbet på Volvo och starta en e-handel för begagnade köksredskap. I höstas såg Rekitchen dagens ljus.
I en intervju i Dagens Industri säger hon att vi alla nog kan relatera till situationen att en äldre familjemedlem flyttar in på ålderdomshem eller ett ungt par flyttar ihop och en hel uppsättning köksredskap plötsligt står oanvänd. Med Rekitchen kan du dessa prylar få ett längre liv samtidigt som fler får upp ögonen för begagnat som en möjlighet.
– Vi behöver faktiskt inte producera en enda osthyvel eller visp till. Det finns så att det räcker.
Rekitchen erbjuder ett kurerat sortiment med utvalda varumärken och produkter med tydlig nykänsla. Inom kort lanseras också hyrpaket.