Regenerativa produkter det nya gröna?

För ett tag sedan gick Stora Enso ut med att de satsar på regenerativa produkter. En hitte på-grej med stor greenwashvarningsflagg eller något med potential att revolutionera cirkulär ekonomi? Det undrade vi och vände oss till forskarvärlden för vägledning. Där möttes vi dock av fler frågor än svar, men också av väckt nyfikenhet.

Foto: Unsplash

Regenerativt är ett begrepp inom cirkulär ekonomi som oftast förknippas med jordbruk. Det handlar då om metoder som förbättrar jordhälsa, ökar kolinlagring eller bidrar till den biologiska mångfalden. Att prata om regenerativa produkter är däremot ovanligare. Så när Stora Enso för några veckor sedan meddelade att de tänkte satsa på just det uppstod ett behov av klargörande: Vad är en regenerativ produkt? Kan det ens finnas?

Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings Universitet, är tveksam.

– Egentligen inte, men beror lite på hur man tolkar det. Det skulle i så fall innebära att produkten kan återskapa sig själv, som en blomma eller ett djur. Det är inte samma produkt, utan en ny. Men det är en klurig fråga.

Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings Universitet. Foto: LiU

Anneli Selvefors, forskare och innovationskatalysator på RISE är något mer positiv.

– Det är lite oklart om en enskild produkt kan ha så stor påverkan att den själv kan bidra till att återställa och förbättra de ekosystem och resursflöden den är beroende av. Det kan vara mer intressant att prata om regenerativ design och hur olika lösningar tillsammans kan bidra till resilienta system som kan regenereras över tid. Det finns potential att inte bara minska produkters negativa påverkan, utan att skapa produkter och tjänster som bidrar positivt.

Enligt stora Stora Enso är regenerativa produkter ”förnybara och helt cirkulära. De bidrar till att återställa klimatpåverkan och främja bevarandet av den biologiska mångfalden”.

Anneli vill inte riktigt likställa det med regenerativitet.
– Att något är förnybart och cirkulärt behöver inte betyda att det är regenerativt. Om produkter produceras av förnybar råvara, utan hänsyn till hur det på lång sikt påverkar exempelvis markens hälsa och dess näringsflöden, riskerar produkterna istället att bidra till att utarma ekosystemen och minska deras möjlighet att regenereras. Produkternas klimatpåverkan och deras påverkan på biologisk mångfald är viktigt att ta hänsyn till, men det gäller att också ha en förståelse för ekosystemen som helhet. Då kan man utforska hur ens design kan bidra till att återställa och stärka ekosystemen.

Anneli Selvefors, forskare och innovationskatalysator på RISE. Foto: Catharina Fyrberg

Mattias tycker definitionen väcker många frågor.
– Vilka tidshorisonter pratar man om och till vilken nivå? Man måste lägga in tidsaspekten någonstans. Det tar tid innan man har ett träd på plats igen. Och är det virket eller pappret som är regenerativt? Jag tycker inte riktigt de pekar på vad som är skillnaden mot förr, men jag har inget emot ambitionen.

Komplext att definiera
Om man nu skulle kunna tala om regenerativa produkter, hur skulle definitionen se ut? Där går forskarnas bild lite isär, vilket egentligen inte är så konstigt eftersom definitionen av begreppet regenerativ inte heller är helt entydig. Beroende på kontext kan det betyda både återställa/återskapa (den mer lexikala betydelsen) och förbättra, som är vanligast inom cirkulär ekonomi men då förbättra något som är i dåligt skick, exempelvis biologisk mångfald. Mattias lutar mer åt det första. Ett exempel på det första, kan vara hus som renar luft och vatten och med det återskapar en ren resurs. 

Anneli Selvefors är mer inne på förbättringsspåret och pratar om produkter som har en positiv nettoeffekt.

– En regenerativ produkt bör bidra till att bygga upp eller återställa ekosystem. Det kan handla om att ha en positiv påverkan kopplat till en specifik utmaning såsom biodiversitet, till exempel en lösning för att öka bi-populationen i ett visst område.

Hon menar att en produkt antingen kan ha huvudsyftet att regenerera eller ett annat huvudsyfte men bidra till att regenerera genom sin design. Hon nämner som exempel vågkraftverk där fundamentet utformats för havsdjur och koraller, vilket skapar nya habitat och stärker ekosystemet runt om. Här börjar det dock bli väldigt komplext.

– Ska man designa en regenerativ produkt behöver man ha stenkoll på ekosystemen och hur de påverkas och att det faktiskt leder till positiva förbättringar.

Hon frågar sig också vad man bör kräva för att en produkt ska få kalla sig regenerativ.

– En viss design kan sannolikt inte regenerera allt som behövs, så hur mycket måste den bidra med?  Räcker det med att öka bi-populationen för att kallas regenerativ?

Och då börjar vi komma in på greenwashing. För Anneli och Mattias är överens om att om det saknas en definition är risken för greenwashing stor.

– Företag måste tänka i nya banor och då poppar den här typen av begrepp upp. De konstrueras för att matcha ambitionen man har, men man har inte tänkt på vad det innebär. Jag pratar generellt nu.

Att designa för ekosystem väldigt komplext och svårt att följa upp, menar Anneli.

– Självklart finns en stor risk för greenwashing om man inte kan ha data bakom sina påståenden. Men ju mer du vet om detta, desto större chans att du kan påverka positivt. Det är bra att ha intention att göra gott.

För trots lite avvaktande inställning är båda forskarna nyfikna på begreppet och vad det skulle kunna innebära.

– Jag tror kanske inte man kommer att prata så mycket om produkter, utan mer om resurser. Hur man skapa förutsättningar för att återskapa. Jag jobbar med terminologidelen i den kommande ISO-standarden för cirkulär ekonomi och ska lyfta begreppet där och se om andra hört om det, säger Mattias.

Anneli har haft regenerativ design på sin radar ett tag och är glad att det börjar synas mer och mer.

– Det är ju en av grundprinciperna inom cirkulär ekonomi men har inte fått ta särskilt stor plats. Det är lite synd. Min personliga åsikt är att vi behöver göra mer då det finns ett stort behov av att regenerera våra ekosystem. Jag upplever att ämnet poppar upp allt mer i mina flöden, och jag och mina kollegor på RISE är intresserade av att titta mer på regenerativ design ur ett mer vetenskapligt perspektiv.

Så vem vet, Stora Enso kanske har satt igång något som både kan leda till en tydligare definition av begreppet och spännande innovation på området. Det låter i alla fall som att vi kommer att få höra mer om regenerativa produkter framöver.

 Författare: Camilla Cederquist, Cradlenet