Utmaningar för cirkulära byggmaterial

Blogginlägg av: Jacob Steen, VD Bruksspecialiste

Byggbranschen står idag för stor del av både Sveriges totala utsläpp samt avfall, och fokus ligger nu på att hitta rätt i det cirkulära byggandet. Det finns idag endast ett fåtal exempel på byggmaterial med praktisk möjlighet till cirkulära materialflöden i större volym. Vi står inför en omdaning i hur byggmaterial produceras och där resursutvinningen hamnar i fokus.

Vårt samhälle idag har tappat kontakten till varifrån saker och ting uppstår och hur de blir till produkter och varor vi använder i vardagen. Vi letar febrilt efter cirkulära produkter som kan ersätta de linjära produkterna som tas från jungfruliga råmaterial. Här i ligger en del av problemet. En cirkulär ekonomi ligger på ett högre plan och kräver ett större ansvarstagande kring att vi skapar flöden och miljöer där hela produktionsfasen ses över. 

Brukspecialisten har under lång tid arbetat helt traditionellt i en linjär affärsmodell kring ett uppskattat byggmaterial, fasadtegel. Men bara för att en produkt, likt fasadtegel, kan vara cirkulär betyder det inte att vi skapat något cirkulärt.

För att förflytta en produkt eller vara från en linjär modell till en cirkulär behöver hela fasen från tillverkning, återinsamling och ny-introducering ses över. Lyckas modellen på riktigt så kommer produktionen av jungfruligt material att minska. Istället kommer vi se ökad aktivitet kring underhåll och återinsamling och förberedande inför återanvändning öka i samma utsträckning.

Vi behöver då omvärdera var källan till våra produkter och varor finns. I byggsektorn är en stor källa rivningsbyggnader som vi behöver lära oss att nedmontera och ta tillvara. Avståndet mellan de aktörer som arbetar inom rivningen till de aktörer som arbetar inom nyproduktion idag är för långt och våra beslut tas utifrån en linjär modell. Vi jämför kostnaden att skicka saker till avfall eller återvinning jämfört med kostnaden för att möjliggöra ett cirkulärt flöde. I vårt fall handlar det om vad det kostar att skicka en tegelsten till deponi jämfört med att skicka till återbruksproduktion. Det är inte rättvist att detta beslut hamnar sent på de aktörer som står inför rivning. Det omvända uppstår såklart hos aktörerna som arbetar inom nyproduktion. En linjär produkt från ett linjärt flöde jämförs i rena kostnader mot en cirkulärt framtagen produkt och ett cirkulärt flöde.

Från vårt perspektiv som arbetar med fasadtegel och där vi vill möjliggöra ett cirkulärt flöde, ser vi två viktiga saker som parallellt behöver ändras:

Avfallslagstiftningen som skärptes i år måste snabbt ställa högre krav på att de material som går att återbruka/återanvända inte får falla ned i avfallstrappan. I vårt fall skall det inte utan tydlig dokumentation kunna skickas tegel på deponi när det kan återbrukas.

Beskattning och kostnader knutna till koldioxidutsläpp och hela livscykelkostnader måste hamna i de linjära flödena. Därtill måste vi ställa krav att de produkter och varor vi sätter på marknaden har ett hållbart mål.

I byggbranschen ser vi att den viktigaste aktören som kan göra skillnad här och nu är fastighetsägare och beställare. Ställ om er syn på varifrån produkter och varor kan uppstå. Innan vi fått ordning på regelverken samt nationella och internationella kravställningar som kommer styra marknaden är era upphandlingar den viktigaste förändringsfaktorn. De aktörer som ställer om och lyckas skapa möjligheter för cirkulära flöden från sina rivningar kommer vara väl positionerade för morgondagens krav från kund. De material som med minsta möjliga energitillförsel för att lyckas hålla cirkeln igång kommer värderas högst.