Cradlenets vision om ett cirkulärt samhälle utgår från ett systemperspektiv och en helhetssyn. Fokus för omställningen bör ligga uppströms, på affärsmodeller, cirkulär design, delningsekonomi och infrastruktur istället för, som ofta idag, på slutstegen, det vill säga avfallshantering, återvinning och förpackningar. Det är uppströms vi lägger grunden för cirkulära värdekedjor och det är där vi kan ge förutsättningar för att material och produkter cirkulerar med bibehållet högt värde, länge och långsamt och att avfall designas bort.

Senast 2035 bör Sverige ha en cirkulär ekonomi implementerad.

Det innebär att:

• Avfall ska förhindras eller omvandlas till resurs. Export av avfall/resurser ska minimeras och i stället utnyttjas i landet för att bidra till den inhemska ekonomin.

• Ekonomisk tillväxt frikopplas från resursanvändning. Värde skapas genom användning och återanvändning av befintliga resurser snarare än från utvinning av jungfruligt material.

• Lagstiftning, direktiv och policyer behöver anpassas för en cirkulär ekonomi. Ett exempel är avfallshierarkin som bygger på ett linjärt synsätt. (Läs mer här!)

• Det behöver bli mer lönsamt att reparera och återanvända produkter än att producera/konsumera nya. Skatter och andra styrmedel bör gynna cirkulära affärsmodeller, tjänster och cirkulära material.

• Sverige behöver arbeta utifrån en tydlig hållbarhetsram, exempelvis de planetära gränserna och de globala hållbarhetsmålen, med vetenskapligt baserade mål för att omställningen till en cirkulär ekonomi ska resultera i ett hållbart samhälle.

• Vi behöver en plan för att minska Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, liksom för att minska resursanvändning globalt till följd av svenskarnas konsumtion.

Cradlenet rekommenderar regeringen att:

• Sätta ambitiösa, mätbara och tidsbestämda cirkulära mål, enligt principen SMARTA mål, i den nationella strategin som innefattar samtliga delar av cirkulär ekonomi.

• Säkerställa att handlingsplanen fokuserar på de viktigaste, systemförändrande åtgärderna som bidrar till den långsiktiga omställningen samt främjar de inre looparna.

• Inventera och ta bort den lagstiftning som förhindrar en cirkulär ekonomi samt förbättra samordning och tydlig nationell styrning.

• Göra infrastruktursatsningar för att öka förutsättningarna för bättre materialflöden, exempelvis genom industriell symbios

• Använda styrmedel som gynnar cirkulära affärsmodeller och cirkulär produktdesign och som ökar efterfrågan av material från återvinningsflöden.

• Inrätta en central kompetens- och stödfunktion för uppströmsfrågor och resurser vid Naturvårdsverket i samverkan med berörda myndigheter.

Cradlenet rekommenderar näringslivet att:

• Sätta mätbara och tidsbestämda cirkulära mål för organisationen.

• Börja ställa om. Det går bra att börja med något litet och enkelt. Då blir det lättare och roligare att skala upp.

• Implementera cirkulära affärsmodeller som i första hand berör företagets huvudsakliga verksamhet och skala upp.

• Göra hållbarhetsanalyser av sina cirkulära initiativ (exempelvis materialval, produktdesign, affärsmodeller) för att motverka suboptimering och målkonflikter samt säkerställa att omställningen bidrar till ett mer hållbart samhälle. Verktyg/ramverk för detta är exempelvis livscykelanalyser och de globala hållbarhetsmålen.

• Prioritera initiativ som har stor effekt ur ett hållbarhetsperspektiv.

• Göra analyser av produkter och tjänster ur ett användarperspektiv för öka sannolikheten för att önskad hållbarhetseffekt av produkten/tjänsten uppnås.

• Samarbeta med andra inom näringslivet, offentlig sektor, forskningsinstitut och civilsamhället.