Enviro Systems
1. Hur arbetar ni med cirkulär ekonomi idag?
Vår grundare började för över tjugo år sedan fundera på hur man med hjälp av pyrolys teknologi skulle kunna utvinna värdefulla råvaror ur olika typer av avfallsströmmar. Syftet var att bättre använda de resurser som redan finns i kretsloppet och förlänga dess livslängd. Genom åren har vi testat flera olika materialströmmar med vår patenterade teknologi, elektronikskrot, plast, hönsgödsel, glasfiber, kolfiber och många olika typer av gummi och däck. Användningsområdet är stort men det har visat sig att materialåtervinning ur däck har både ett stort behov för att lösa återvinnings problemet och erbjuder marknaden efterfrågade resurser. I vår process kan vi återvinna kimrök, olja, stål och gas ur uttjänta däck och samtidigt möjliggöra en mer hållbar värdekedja i linje med däckbranschens krav och målsättningar. Vi är först i världen med att ISCC-certifiera vår kimrök, ett material som annars produceras från fossil olja. Vår återvunna kimrök har 93% lägre CO2 avtryck än jungfrulig kimrök och kan i många gummi-applikationer ersätta sådan upp till 100%. Det har vi bland annat gjort i mer än 160 miljoner komponenter till Volvo Cars sedan 2016. Vår största ägare, Michelin använder vår återvunna kimrök i racing däck i Moto-e serien och som ett mycket tydligt exempel på hur vi sluter cirkeln, från däck till däck. Även oljan är ISCC-certifierad men i två olika kategorier vilket ger den ett brett användningsområde och skapar värde i flera branscher. Som ISCC-EU certifierad kan den hjälpa till i omställningen från fossila drivmedel till förnyelsebara då vår olja innehåller ca 50% biogent innehåll. Parallellt med den värdekedjan utvärderas oljan för mer cirkulära flöden inom exempelvis sk. basoljor, kemikalier och polymerer eller till och med som råvara för produktion av kimrök. I de senare får resurserna potentiellt en betydligt längre livscykel. Spårbarheten som certifieringen innebär gör att vi tillsammans med branschens aktörer kan bygga en cirkulär värdekedja med hjälp av vår teknologi och samarbeten mellan flera intressenter.
2. Varför blir ni medlemmar i Cradlenet?
Vi har haft ögonen på Cradlenet ett bra tag men känner att vi nu är mogna att både delta och förhoppningsvis bidra med goda exempel på hur en industri tillsammans kan skapa bra förutsättningar genom hela värdekedjan. Vi hoppas kunna vara ett exempel där vår teknologi är fundamentet för hur vi kan förbättra värdekedjan för däck globalt och samtidigt lära oss från nätverket hur vi som bolag också internt kan bli riktigt bra på att bli mer cirkulära.
3. Har ni något cirkulärt initiativ som ni är extra stolta över?
Vi är först i världen med att transparent tillsammans med världens största däcktillverkare kunna påvisa att återvunnet, värdefullt material från återvunna däck kan användas i avancerade däck. Självklart är det också härligt att veta att vårt återvunna material kommer finnas i Volvobilar under många år framöver där det fossila avtrycket är betydligt lägre än det hade varit utan oss.
4. Har ni stött på någon särskild utmaning som ni tror att fler brottas med? Vilka lärdomar har utmaningen lett till?
För att nå den omställning till stora volymer återvunnet material som är nödvändig både för att lösa avfallsfrågan och resursbristen måste lagstiftning, regelverk och tillståndsprocesser anpassas. Självklart med oförändrat fokus på säkerhet, miljö och hälsa men med fokus på att skapa förutsättningar för att industrialisera materialåtervinning. Den typen av frågor tror jag att många kämpar med på olika sätt på många marknader. Vi tror jag kommer lyckas tack vare vårt strategiska fokus på kvalitet och att involvera hela värdekedjan i vad vi vill åstadkomma. Det tar tid men det genererar en gemensam bild av vad som måste till för att förverkliga omställningen. Ett exempel är producentansvarslagen i Chile som tvingar däck importörer att återvinna de gruvdäck som sätts på marknaden. Det har bl.a. lett fram till att Michelin nu investerar i en anläggning med vår teknologi som möjliggör en affärsmodell där materialåtervinningen är en strategiskt viktig del av modellen. Tidigare har hundratusentals ton gruvdäck deponerats i Chiles öken och gruvor.
