Svenska Retursystem
Svenska Retursystem har funnits sedan 1997 och bygger sedan starten på en cirkulär affärsmodell. Företagets hållbarhetschef, Pontus Björkdahl, berättar om hur affärsmodellen fått dem att växa varje år sedan starten och givit stor mätbar klimateffekt.
Pontus Björkdahl, hållbarhetschef på Svenska Retursystem. Foto: Jennifer Glans
Svenska Retursystem tillhandahåller ett logistiksystem av återanvändningsbara pallar och lådor (“lastbärare” på fackspråk) för distribution av livsmedel till matbutiker och restauranger. Företaget startades 1997 och ägs till lika delar av Dagligvaruleverantörers Förbund och Svensk Dagligvaruhandel.
Hur skulle du beskriva Svenska Retursystem?
– Vi har en cirkulär affärsmodell där samma pallar och lådor används om och om igen där produkterna håller i snitt i 15 år. Vi har funnits i drygt tjugo år och blev med vår affärsmodell pionjärer inom cirkulär ekonomi.
– Det är unikt att en hel bransch har gått ihop i ett gemensamt retursystem. Systemet fungerar som en delningsekonomi där landets livsmedelsproducenter, butikskedjor och restauranger delar på samma pallar och lådor. Mer än hälften av Sveriges färskvaror går i vårt system och vi växer varje år.
Hur påverkar det er affärsmodell att ni erbjuder lastbärare för flergångsbruk?
– Det som skiljer vår verksamhet från de flesta andra är att våra produkter roterar tillbaka till oss igen. Vi behöver därför bygga ett optimalt bestånd av pallar och lådor. Vi behöver ha så pass många pallar och lådor att vi klarar säsongsvariationer med peakar, till exempel vid jul och midsommar när efterfrågan på livsmedel är stor. Men ju fler pallar och lådor vi köper in för att klara perioder av hög efterfrågan, desto större belastning på både miljön och på vår ekonomi.
– Därför är det viktigt att jobba med prognoser men också att få våra användare att förstå att de är del av ett system och behöver skicka vidare lådorna så fort som möjligt. Hela systemet är beroende av att alla bidrar. En låda behöver ju komma tillbaka till oss för att den ska kunna skickas ut till en kund för att användas på nytt.
“Att hushålla med naturresurser blev ännu tydligare i pandemin. Det kan inte längre bara handla om slit och släng. Det måste få högre status att återanvända och att använda återvunnet material.”
– Coronapandemin har inneburit många och stora utmaningar på hela samhället. För vår verksamhets del såg vi under förra sommaren att stora delar av samhället hamnade i otakt och branschen fick en hel del problem med returtagning, vilket ledde till att vi inte fick tillbaka våra pallar och lådor enligt prognoser. Detta ledde till att vi för första gången i historien behövde ställa ordrar.
– Till slut fick vi meddela våra kunder att vi hade brist på lådor och be dem beställa färre. Men det ledde till att många kunder istället blev oroliga och beställde fler lådor än de behövde och problemet växte. För att kunna tillgodose våra kunders behov fick vi köpa in stora mängder av nya lådor. Det är problem som kan uppstå i en cirkulär ekonomi.
– Sen ska man ha med sig att materialbristen ökade i världen och alternativ till våra produkter hade ännu längre leveranstid. Vi menar därför att vikten av att hushålla med naturresurser blev ännu tydligare i pandemin. Det kan inte längre bara handla om slit och släng. Det måste få högre status att återanvända och att använda återvunnet material. De resurser vi tar i anspråk behöver användas så länge och hållbart som möjligt.
Staplar av lådor på Svenska Retursystems lager. Foto: Jennifer Glans
Era lastbärare består av plast. Varför har valet fallit på plast och vad gör ni för att det ska ge så litet negativt avtryck som möjligt?
– Plasten har visat sig ha lägst klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Jämför man våra lådor med engångsalternativ i well så blir klimatavtrycket mycket lägre med lådor i plast tack vare att de håller i 15 år. Våra uttjänta lådor skickar vi dessutom tillbaka till vår tillverkare som använder materialet i produktionen av nya SRS-lådor vilket gör att vi får ett slutet kretslopp på materialet. Materialfrågan är viktig, men livslängden har större betydelse på miljöpåverkan än materialet. Den långa livslängden resulterar i att vi undviker nyproduktion där ytterligare naturresurser tas i anspråk samt att vi undviker uppkomsten av avfall.
– Utöver att våra produkter även i framtiden ska ha lång livslängd så har vi satt som mål att vi ska ha 100% återvunnet eller förnybart material i all nyproduktion till år 2030. Det troliga är att produkterna kommer att bestå av plast tack vare dess egenskaper då men vi tittar både på återvunnet material och plast producerad av förnybar råvara.
“Vi nådde även en milstolpe förra året. Sedan starten har 2 miljarder förpackningar inte behövt produceras tack vare vårt system. Det är ju fantastiskt mycket!”
– Våra kunder vittnar dessutom om att lådorna minskar matsvinnet längs med hela kedjan. Tack vare att de är så stryktåliga så blir det mindre kross. Eftersom det inte är våra livsmedel så har vi ingen uppföljning på det men det är definitivt positivt att höra om hur lådorna bidrar till minskat matsvinn.
Ni har satt som mål att ha helt fossilfria inrikestransporter 2025. Hur går det?
– Det är jag superstolt över faktiskt. Styrelsen satte mål 2018 om fossilfria inrikestransporter 2025 och utrikestransporter 2030. Det blev en tydlighet om vart vi ska. Sedan hade vi en upphandling förra året som vi lade mycket energi på och som vi i efterhand har fått mycket uppmärksamhet för. Där ställde vi kravet om fossilfritt 2025.
– Vi tog möten med över 30 leverantörer innan vi skickade ut RFQ:n och poängterade tydligt hur viktigt hållbarhet kommer att vara när vi väljer leverantör. Vi ställde ett antal olika hållbarhetskrav, bland annat att leverera en drivmedelstidplan med andel bränsle respektive år till och med 2026. Vi ville känna oss trygga i att vi verkligen kommer att gå i mål och vi såg att gemensamma planer skulle skapa en tydlighet för båda parter och ett bra material att samarbeta kring framåt. Vi är väldigt glada över att nu ha två leverantörer som vill göra den här resan med oss. Det kommer att innebära en stor miljöförbättring de kommande åren.
– Jag tycker att fler borde ställa sådana här krav. Det skapar en tydlighet i branschen och en större kraft när fler har samma mål. De nya avtalen startade i maj 2021 och vi ser en stor effekt. Vi har ett nyckeltal som heter CO2e per pallplats vilket säger hur miljöeffektiva våra transporter är. Detta nyckeltal har vi nu halverat jämfört med 2020. Det känns helt fantastiskt att göra sådan skillnad.
Vilka konkreta tips har du till någon som vill starta ett cirkulärt företag eller vill ställa om sin verksamhet mot cirkulär ekonomi?
– Jag skulle säga att det till mycket handlar om att tänka lösning istället för produkt. Att utifrån ett behov börja titta på hur en lösning med återanvändning kan fungera. Även om det låter klyschigt så är samarbete en väldigt viktig nyckel i cirkulära affärsmodeller. Det blir fler aktörer och det kommer vara fler flöden som behöver hanteras när produkter ska cirkulera. Genom att involvera de som ska vara en del av systemet så ökar möjligheterna för att få modellen att fungera effektivt.
Om du gör en cirkulär tillbakablick över det senaste året – vad har gjort stort intryck på dig?
– Att vi gick igång med våra nya transportavtal med våra två leverantörer. Det är absolut det största. Vi ska gå från ca 40% till ca 70% fossilfritt under första avtalsåret. För en miljödriven person så är det som den bästa julaftonen någonsin.
– Vi nådde även en milstolpe förra året. Sedan starten har 2 miljarder förpackningar inte behövt produceras tack vare vårt system. Det är ju fantastiskt mycket!
Hälften av Sveriges färskvaror hanteras i Svenska Retursystems system. Foto: Jennifer Glans
Vad hoppas du på 2022?
– Just nu sitter vi med en solcellsupphandling tillsammans med vår fastighetsägare. Jag hoppas att vi har en solcellsanläggning på vårt tak i Västerås 2022. Om den blir verklighet så blir det topp tio största på tak i Sverige.
Ni är ju aktiva och medverkar i flera av Cradlenets aktiviteter. Vad får ni ut av att vara medlemmar i Cradlenet, har du några konkreta exempel?
– När vi pratar cirkulär ekonomi och hållbarhet generellt så är det väldigt tydligt att man inte kan få fram sådana lösningar utan samarbete, så det är jättenyttigt och värdefullt att företag som vill hitta cirkulära lösningar faktiskt har en plattform att träffas och diskutera vad vi kan göra framåt.
– Ett konkret exempel var expertgruppen som Cradlenet drev. Det var jättebra att ni startade den, så att vi kan vara med och formulera lösningsförslag på hur vi kan förändra alla typer av regler och incitament. Jag hoppas att arbetet kan bidra till positiva lagförändringar kring skatter och styrmedel, men också kring hur proaktiva företag som vill framåt och hitta cirkulära lösningar kan stöttas. Om vi kan vara en kraft som påverkar så är det väldigt positivt.
Är det något mer du vill berätta eller som du tycker att jag borde ha frågat om?
– Svenska Retursystem är ett spännande företag på många sätt. Vi har haft en kulturresa under några år i syfte att få bort interna silos och hierarkier samt att bli mer medarbetarstyrt. Resan syftar till att öka samarbetet genom att sudda ut avdelningsgränser så att det inte blir en situation av ”vi och dem”. Exempelvis avskaffades ledningsgruppen för ett par år sedan och när det kommer till utvecklingsaktiviteter så drivs detta av tvärfunktionella fokusgrupper.
På det temat ger Pontus slutligen ett boktips: den nya boken Teal, Tillit, Transparens: en guide för självorganisering och demokratisering av arbetsplatsen där Svenska Retursystem medverkar som exempel på en självstyrande organisation.
Besök Svenska Retursystem på retursystem.se
Intervjuare: Sofia Sundström, Cradlenet