Hur återvinns värmeljus egentligen?!
Det kom en fråga till Cradlenet: “Vi är väl många som fördriver novembermörkret med värmeljus och sedan står hemma och pillar bort vekeshållaren från aluminiumkoppen. Finns det någon här på Cradlenet som VET att aluminiumet återanvänds?”
Det skulle visa sig inte vara helt enkelt att ta reda på, men nu vet vi nästan allt som går att veta om värmeljus! Bli en upplyst konsument inför jul och lär dig hur ljusen ska återvinnas, vad som händer med metallen och vilka alternativ som finns.
Photo by Milada Vigerova on Unsplash
Hur ska jag återvinna värmeljus?
Vekeshållaren ska separeras från koppen innan bägge delar lämnas in i behållaren för metall på kommunens återvinningscentral. Om de inte separeras, kommer den dyrbara aluminiumkoppen att följa med den magnetiska vekeshållaren och brinna upp i stålets smältprocess.
Tidigare betraktades aluminiumkopparna som en förpackning som omfattades av producentansvaret. Men efter ett förtydligande från EU meddelade Naturvårdsverket 2015 att värmeljuskopparna inte längre ska betraktas som förpackningar. Konsekvensen av detta är för oss konsumenter att vi inte längre får lämna kopparna i FTI:s återvinningsstationer utan behöver ta dem till kommunernas återvinningscentraler.
Vad händer om jag gör fel?
De värmeljus som trots allt lämnas in på återvinningsstationerna följer fortfarande med resten av metallen och återvinns, men till priset av att övriga metallförpackningar blir dyrare då deras producenter behöver stå för kostnaden.
Värmeljus som slängs i hushållssoporna följer med i förbränningsprocessen där de kan orsaka sämre verkningsgrad och giftiga gaser i värmeverken.
Hur separeras aluminium från stål och hur återvinns metallen?
En första förutsättning för att allt ska bli rätt är alltså att vekeshållaren och koppen har separerats av dig som konsument. Därefter fastnar vekeshållaren på magneter i återvinningsanläggningen medan aluminium sorteras ut med hjälp av en så kallad virvelsströmsseparator. Ifall det finns andra icke-magnetiska metaller i blandningen, kan de separeras från varandra i ett särskilt vattenbad där metaller av olika densitet hamnar på olika djup. Metaller som finns i aska och slagg från avfallsförbränning separeras och återvinns i särskilda sorteringsverk.
Återvunnen aluminium används ofta i tillverkningen av bildelar som till exempel växellådor och motorblock.
Hur mycket av värmeljusen återvinns?
En vanligt återkommande siffra är att vi konsumerar 300 miljoner värmeljus i Sverige varje år. Uppskattningsvis väger en värmeljusbehållare ca 0,7 gram, så totalt handlar det om drygt 200 ton aluminium som förbrukas från värmeljus varje år. Det finns dock ingen statistik på hur många som slängs, återvinns felaktigt eller lämnas in på återvinningscentraler.
Totalt återvinns 58 100 ton aluminium i Sverige varje år. När det kommer till förpackningar återvinns 28 524 ton aluminiumförpackningar av de 33 525 ton som sätts på marknaden, alltså ca 85%. Av Sveriges sammanlagda 35,6 miljoner ton avfall materialåtervinns 1,8 miljoner ton metall årligen.
Även om det har blivit krångligare att återvinna värmeljus sedan producentansvaret togs bort, är det viktigt att göra rätt. Att återvinna aluminium kräver nämligen betydligt mycket mindre energi än att tillverka jungfruligt aluminium, återvinningsprocessen kräver bara 5% av energin jämfört med nyframställning. Om vi hade återvunnit all aluminium i Sverige, skulle den sparade energin räcka för att värma 8 500 småhus ett helt år.
För varje kilo aluminiumavfall sparas 8,2 kilo koldioxidutsläpp om det återvinns jämfört med att tillverka nytt – bara att återvinna alla värmeljus i Sverige skulle alltså årligen spara drygt 1 600 ton koldioxidutsläpp!
Goda exempel på sortering och återvinning av värmeljus
För att öka chanserna att folk återvinner värmeljus och få en bättre separation av aluminium från stål, finns det på en del orter, till exempel i Halmstad och Jönköping, särskilda insamlingskärl specifikt för värmeljus där konsumenter kan lämna de utbrunna ljusen som de är. Ljusen separeras och rensas sedan för hand för att skapa rena fraktioner av aluminium och stål som tas om hand av återvinningsföretagen. Resterna från ljusmassan används för att till exempel göra braständare.
Finns det alternativ till vanliga värmeljus?
Värmeljus behöver inte ha en kopp av aluminium, det finns alternativ. För Svanenmärkta ljus ställs höga krav på att ljuskoppen ska kunna återvinnas eller återanvändas och därför tillåts inte aluminium. Däremot tillåts återanvändbara koppar av glas eller plast, och engångskoppar av plast.
Snart finns kanske också komposterbara värmeljus att köpa. Företaget Jord Innovation startades med syftet att skapa ett mer hållbart alternativ till de traditionella värmeljusen. Målet är att det ska vara enkelt för konsumenten att göra rätt, helst att ljuskoppen ska ha jordförbättrande egenskaper och kunna komposteras i en vanlig hemkompost. Såväl vekeshållare som kopp är gjorda av biologiskt, förnybart material och ljusmassan produceras av tallolja som kommer från en sidoström från pappersbruk. De nya värmeljusen är fortfarande i innovationsfasen; materialoptimering pågår i laboratoriet på Frösön och just nu behandlas en patentansökan. Förhoppningsvis kan vi se de komposterbara värmeljusen på marknaden inom en relativt snar framtid.
Vilka värmeljus ska jag välja?
Om du vill ha värmeljus, är det bästa om du kan använda återanvändbara ljuskoppar, så att det inte behöver tillverkas fler koppar än så många som du använder samtidigt. Om du använder värmeljus med aluminiumkopp, är det viktigt att du separerar vekeshållaren från koppen och lämnar in på kommunens återvinningscentral när de har brunnit upp.
Utöver ljuskoppens material, spelar det också roll vad ljusmassan är gjord av, hur lång brinntid ljuset har och vilka utsläpp de avger när det brinner. Ett enkelt sätt att välja rätt, är därför att välja Svanenmärkta ljus där alla dessa aspekter är kontrollerade.
Lycka till i ljusdjungeln!
Stort tack till alla som hjälpt till att reda ut hur saker och ting ligger till: Naturvårdsverket, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI), Avfall Sverige, Ricky på Stena Recycling, Janne på Ragn-Sells och Axel på Jord Innovation!