Årskrönika med Cradlenet Norrs expertpanel inför 2023

Cradlenet Norrs sista träff för året arrangerades den 14 december. Träffen var en årskrönika där en expertpanel reflekterade över vad som har hänt inom cirkulär ekonomi i norra Sverige under året som gått, vilka trender de kan urskilja och blicka in i kristallkulan för nästa år.

En sammanfattning av panelens slutsatser de trender som kännetecknat om året som gått och som kommer att känneteckna året som kommer. Illustration: Maja Blomqvist.

Panelen berättade om sina framgångar och utmaningar som de har hanterat i sina egna projekt och verksamheter under året, vilka trender de tycker sig se inom cirkulär ekonomi och vad de tror kommer bli aktuellt att lägga sina krafter på nästa år för att hänga med i den cirkulära utvecklingen.

Panelen bestod av Maja Blomqvist, projektledare Cirkulär ekonomi på Designcentrum vid Region Jämtland Härjedalen; Emelie Sellberg, medgrundare Outdoor Buddies; Fanny Näslund, medgrundare Vågen Zero Waste; och Tomas Knuts, projektledare hos Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia AB.

Träffen modererades av Cradlenet Norrs samordnare Sofia Sundström, Evelina Lundqvist och Lucas Röhlinger.

Fanny Näslund, Vågen Zero Waste

Fanny Näslund driver zero waste-butiken Vågen i Östersund sedan 2020. I butiken säljer de torra livsmedel och skönhetsprodukter på lösvikt. Vågen-teamet har gjort en del förändringar under året och bland annat börjat sälja sitt sortiment hos ICA Maxi i Östersund.

– Har du märkt ett större intresse för att handla zero waste hos ”vanligt folk” under året?

– Vi har kämpat med beteendeförändringar, att få folk att ändra sina konsumtionsmönster. Det har verkligen varit jättetufft och i somras kom vi lite till en vändpunkt där vi kände att butiken kräver enorma resurser.

Vi märker verkligen att fler får upp ögonen för att handla zero waste.

– Vi kommer aldrig kunna konkurrera med matbutiker när det kommer till öppettider och sortiment. Det är ju där kunderna rör sig och all infrastruktur finns. Men det finns en möjlighet att vi kan kroka arm med dem och liksom glida lite på det de redan byggt upp.

Så vi började sälja på ICA och det har varit kanonbra. Vi märker verkligen att fler får upp ögonen för att handla zero waste. Tidigare har vi mest nått dem som är medvetna och redan gör väldigt mycket för att handla hållbart.

Nu når vi dem som kanske inte dras ditåt naturligt. De kanske hamnar hos oss av andra anledningar än intresse för specifika produkter. Några för att det tänker “Men gu vad smart att jag kan välja mängd”. Det kanske inte är just miljövinsten som är deras anledning till att handla, men det liksom blir en bonus.

Maja Blomqvist, Designcentrum

Maja Blomqvist jobbar på Designcentrum, Region Jämtland Härjedalen som driver affärsutvecklingsprojekt Response tillsammans med SVID och Södertälje Science Park.

– Vilka insikter har du samlat på dig i arbetet med programmet under året?

– I programmet jobbar vi med kunskapslyft, cirkulär design, affärsmodellering och lönsamhet. Vi har fokus på lokala företag. Vi har sett att det går att jobba väldigt brett med kunskapslyftet, men att det krävs mer intresse hos dem som väljer att även vara med på andra delar i programmet.

Insikten som kanske är starkast hos mig är att Cirkulär business model canvas är väldigt rolig att jobba med.

– Insikten som kanske är starkast hos mig är att Cirkulär business model canvas är väldigt rolig att jobba med. Den kan fungera som ögon-öppnare och hjälpa företagen att gå från idé till att faktiskt se ett ganska konkret affärskoncept. Med hjälp av canvasen går det att fila ner det till någonting som blir görbart för företaget.

Det är också i de här samtalen med företaget som känslan att det finns massor av möjligheter skapas. Man ser så många vägar framåt att det nu mer handlar om vilken väg man ska välja. Företagen blir ännu duktigare på att ringa in: “Det här är rätt timing för oss nu, det här området ska vi jobba med, det här är utmaningen, och det här är konceptet”. Det är det vi ska göra i fas fyra av projektet: utveckla de inringade områdena och börja genomföra.

Arbetet under året har varit jättekul och vi har lärt oss mycket. Jag tycker att vi har fått superfin respons från dem som har varit med.

Tomas Knuts, Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia AB

Tomas Knuts på Concordia är en stark cirkulär röst i både Finland och Sverige. Jakobstadsregionen och Österbotten har blivit en föregångsregion i Norden. 2021 tog dem fram Färdplan för hållbarhet och cirkulär ekonomi för Österbotten.

– Nu när färdplanen har funnits ett tag, på vilket sätt märker du att det gör skillnad att ha en gemensam färdplan? Kan du ge några exempel?

– Det var jätteintressant och lärorikt att jobba fram färdplanen. Att lyssna in alla trender och diskutera företagens behov.

Vi har egentligen två delar i färdplanen. Att konkret hjälpa företagen att förstå vad den cirkulära omställningen betyder. Där har vi fått jättebra respons. Vi vet att många företagsledare säger att de använder färdplanen i sitt eget interna hållbarhetsarbete. Men det jag vill stanna upp extra vid är de tio-i-topp-åtgärder där vi identifierat de fokusområden som vi i Österbotten behöver satsa på för att bli bättre på hållbarhet och cirkulär ekonomi.

Det cirkulära tänket verkar vara del av många företags DNA. Det finns där redan naturligt och historiskt. De kanske inte alltid kallar det cirkulär ekonomi eller hållbarhetsarbete men det finns redan där.

– Ett av de tydligaste konkreta resultaten från färdplanen är att vi nu har en ny master-utbildning i cirkulär design i regionen. Vi har också ett nytt projekt som jobbar med cirkulär design och affärsmodells- och produktutveckling.

Vi ser att många företag brottas med kommunikation och marknadsföring inom hållbarhetsfrågor, "Hur berättar man om hur man jobbar med cirkulär ekonomi?" Det finns en rädsla för green-washing samtidigt som många i regionen är blygsamma att berätta vad de faktiskt gör. Det får vi jobba jättemycket med. Bland annat genom Sustainable Branding Days, ett stort internationellt event.

Vi har också observerat att många företag redan jobbar med de här frågorna. Det cirkulära tänket verkar vara del av många företags DNA. Det finns där redan naturligt och historiskt. De kanske inte alltid kallar det cirkulär ekonomi eller hållbarhetsarbete men det finns redan där.

Vi undersöker också hur vi kan göra cirkulär ekonomi till en del av regionens varumärke. Det kan hjälpa oss att attrahera talanger - något som vi är i stort behov av idag. Färdplanen har varit mycket bra att arbeta med både vad gäller regional utveckling och företagens omställningsresa.

Emelie Sellberg, Outdoor Buddies. Foto: Darren Hamlin

Emelie Sellberg är medgrundare av företaget Outdoor Buddies som med utgångspunkt i butiken i Åre hyr ut kläder och utrustning för friluftsliv i hela Sverige. Det senaste året har det kommit rapport efter rapport om klädföretag som hyr ut kläder som har tvingats ansöka om konkurs.

– Varför går det så bra för er?

– Outdoor-kläder är optimalt att hyra ut. Till skillnad från kanske vardagskläder. Man använder dem inte varje dag, de har en annan kvalité och är gjorda för att användas. Vi kan ta mycket mer betalt för kortare hyresperioder. Utöver det har vi fokuserat mycket på att hitta en marknad och att öka kundbasen. Inte så mycket på att utveckla en perfekt logistik bakom. Men nu är vi i ett läge där vi behöver ett IT-system för det. Vi kan inte längre växa mera på det sättet som vi gjort hittills.

Vi har liksom inget stort aktiekapital som kan väga upp för en förlust. Det kanske gör oss mer motståndskraftiga.

– Sedan har vi inte vi tagit in riskkapital. Det har gjort att vi varit tvungna att hålla oss åtminstone runt plus-minus-noll i resultat hela tiden. Vi har liksom inget stort aktiekapital som kan väga upp för en förlust. Det kanske gör oss mer motståndskraftiga. Har man tagit in riskkapital och sen får man inte in mera, men man har fortfarande inte hittat marknaden, då tror jag det blir svårt.

Vi har ju också tre ben att stå på. Vi har uthyrningen som vi fokuserar allra mest på, men för att hjälpa till att finansiera den så har vi också försäljning. Det tredje benet är vår stora tvättkapacitet – båda för våra uthyrningsprodukter och det vi tar emot från andra.

Vi har inte gjort det man hela tiden pratar om i start-up-världen. Att man ska fokusera på sin grej, hitta sin nisch, utan vi har våra tre ben som vi står på istället. När pandemin slog till så var det många som led av att folk inte behövde ha kläder på samma sätt. Medans de första månaderna så levde vi på att folk villa sanera sina stugor och lägenheter så vi tvättade hela tiden. Sedan hade vi också fördelen av att folk ville vara ute mer, hemester och vandringsboom.

– Om ni summerar 2022 ur ett cirkulärt perspektiv, särskilt här i norra Sverige: vilka trender kan ni se?

Maja Blomqvist, Designcentrum:

– Vi står lite grann på en tröskel. Det händer väldigt mycket och det har börjat byggas upp en massa potential och kapacitet. Det har blivit väldigt tydligt under året som gått. Men nu vill man ju gärna att vi ska få ur proppen, att det ska bli mer. Att allt det här ska omsättas i görande.

Men frågan är ju också hur vi kompetensförsörjer omställningen. Vilka kunskaper behöver vi? Vem utbildar de som redan har ett yrke? Vem utbildar de som kommer att ha yrken som inte finns ännu?

– Sedan tycker jag att det också kanske finns ett tydligare initiativ hos företagen, hos företagsledare. Att man har börjar räcka upp handen och säger att det här är viktiga frågor, “Vi vill vidare här”. Och att man riktar sig både generellt utåt men också till politiken som kanske på svensk sida har en liten konstpaus just nu. Så det blir spännande att se framåt. Men jag har förhoppningar att vi är många som fortsätter driva i de här frågorna. För så måste det ju vara.

Ett annat område det bubblar på är kompetensbehov. Vi behöver ju kompetensförsörja det vanliga näringslivet. Men frågan är ju också hur vi kompetensförsörjer omställningen. Vilka kunskaper behöver vi? Vem utbildar de som redan har ett yrke? Vem utbildar de som kommer att ha yrken som inte finns ännu? Det är superspännande!

Frågan är också kopplad till industriboomen i norr och hur vi hanterar våra naturresurser över huvud taget. Jag tänker också att det handlar ganska mycket om den sociala hållbarheten som är ett jätteviktigt område om vi vill ha en demokratisk omställning. Här finns stora möjligheter att kanske faktiskt bredda arbetsmarknaden och få med fler på det här tåget.

Tomas Knuts, Concordia:

– Under det här året har jag sett ett mycket större intresse, att de här frågorna verkligen här för att stanna. Företagen blir alltmer medvetna om att om de ska vara kvar på marknaden så behöver de ta ett helhetsgrepp kring de här frågorna. På det sättet ser jag optimistiskt på situationen. Det finns en vilja och ett genuint intresse att jobba med de här frågorna. Sedan är det också en lång väg vi har att gå innan cirkulärt är det nya normala.

När man jobbar med de här frågorna 24-7 är det lätt att tro att alla vet vad klimatomställningen handlar om. Men vi har även fortsättningsvis en jättestor kompetensbrist.

– Samtidigt finns det en jättestor kompetensbrist. Jag kan ibland bli lite uppgiven. När man jobbar med de här frågorna 24-7 är det lätt att tro att alla vet vad klimatomställningen handlar om. Men vi har även fortsättningsvis en jättestor kompetensbrist.

Sedan ser vi att det händer så ofantligt mycket. Våra företag hinner inte sätta sig in i alla nya begrepp som kommer. Det kommer nya ramverk, nya regelverk, ny lagstiftning från EU och nya förväntningar från kunder. Utmaningarna är många, men jag tycker ändå man ser en optimism i att det börjar hända saker.

Framförallt under året som kommer tror jag det är viktigt att skapa positiva drivkrafter för att hitta engagemanget. Inte bara pekfinger och domedagsbudskap utan hitta de positiva incitamenten.

– Vilken utveckling ser ni framför er 2023, både för er egen verksamhet och för cirkulära företag i stort?

Fanny Näslund, Vågen:

– För oss tror jag också det kommer bli en utmaning om hushållsekonomin 2023 blir tightare. Vi säljer ju bara ekologiska produkter och den försäljningen har redan minskat. Mat är ju en sån grej som vi i Sverige inte jättevilliga att betala så mycket för. Så jag tror att vi kommer uppleva det lite tuffare nu under 2023.

Jag tror att genom utmaningarna tvingas man att skapa en mer hållbar affärsmodell. Man måste tänka smartare med alla resurser.

Våra kunder är ju ICA-butiker, Coop-butiker, befintliga marknadsplatser, men de säljer ju i sin tur till slutkund – och ser de inte en tillräckligt hög försäljning per kvadratmeter, då är man inte kvar. Det är ganska hård modell.

Det blir ett intressant år och jag är väldigt optimistisk ändå. Jag tror att genom utmaningarna tvingas man att skapa en mer hållbar affärsmodell. Man måste tänka smartare med alla resurser. Så jag tror det kommer komma väldigt mycket bra utav det.

Emelie Sellberg, Outdoor Buddies:

– För vår del betyder mindre pengar i plånboken förhoppningsvis att fler hyr istället för att köpa outdoor-utrustning. Man kanske semestrar i Sverige för att kronan är låg. Man måste helt enkelt tänka efter hur man spenderar sina pengar och det kanske också kan gynna cirkulära tjänster.

Sedan är det väl också så att det första man gör när man får mindre pengar är att gå igenom och plocka bort sina prenumerationstjänster. Om många väljer att göra så kan det bli ännu fler konkurser i år bland företagen som fokuserar på abonnemangstjänster.

För vår del betyder mindre pengar i plånboken förhoppningsvis att fler hyr istället för att köpa outdoor-utrustning. Man kanske semestrar i Sverige för att kronan är låg. Man måste helt enkelt tänka efter hur man spenderar sina pengar och det kanske också kan gynna cirkulära tjänster.

Sedan kommer det bli ett steg bakåt för reparationer med den idiotiska momshöjningen.

Så både positivt och negativt inför 2023.

Evelina Lundqvist (skribent)