Återbruksprojekt samlar dagligvaruhandlare
Foto: Unsplash
Gemensamma flergångskassar som cirkulerar i stället för drivor av papperskassar som irriterar. Projektet Returbar samlar dagligvaruhandeln för att hitta en gemensam lösning med hållbarhet och smidighet i fokus.
Ett berg av papperskassar som i bästa fall bärs i väg till återvinningen. Det är verkligheten för de flesta som handlar sin mat online och något som skapar både frustration och onödig miljöpåverkan.
– Vi ser att online kunderna blir irriterade över att de får så många papperspåsar. Det är också en väldigt kortvarig användning av material, säger Lena Nohrstedt, hållbarhetsstrateg på Coop.
Coop är en av flera deltagare från dagligvaruhandeln i projektet Returbar som leds av Chalmers Industriteknik och Axfoundation. Förhoppningen är att till 2024 kunna presentera en branschöverskridande återbrukslösning för onlinehandeln med flergångskassar som cirkuleras.
– Vi satsar inte på en ny häftig uppfinning utan på att ta fram ett systemförslag som går att implementera, säger Amelie Silfverstolpe, ansvarig för hållbar innovation på Axfoundation och projektledare för Returbar.
Lena Nohrstedt, Coop och Amelie Silfverstolpe, Axfoundation. Foto: Coop och Lo Varg
Det var under en workshop kring cirkulär ekonomi, ledd av tjänstedesignbyrån Antrop som nu också medverkar i projektet, som idén först tog form.
– Tänk om man kunde ersätta papperskassar med cirkulär lösning? Det här borde jag kunna undersöka med de stora dagligvaruaktörerna, berättar Amelie.
De visade sig vara idel öra. Parallellt pågick en dialog med Chalmers Industriteknik som tittade på frågan mer ur ett produktutvecklingsperspektiv. Det ledde till att två projektansökningar lämnades in: en till Vinnova kring själva systemlösningen och en till Re:Source kring själva produkten, och i början på hösten kunde Returbar sparka igång.
Ambitionen är en pantlösning där de inblandade dagligvaruaktörerna använder gemensamma flergångskassar som kan återlämnas till valfri aktör, rengöras och återbrukas. Just nu ligger fokus på informationsinhämtning och omvärldsspaning.
– Det behövs mer kunskap om hur man får sådana här cirkulära system att fungera, säger Lena. Hur finansieras de och hur ser man till exempel till att en butik som säljer mycket får tillbaka emballage motsvarande den volymen?
För att få in den kunskapen har Amelie sneglat på allt ifrån cirkulära system för återbruk av kaffekoppar i Lettland till Beyond the bag som drivs av bland andra Walmart och Target. Flera nyckelfaktorer har identifierats.
– Enkelhet för kund är nyckeln, säger Amelie. Man ska kunna återlämna kassen överallt och pantlösningen ska vara smidig, men det måste också vara enkelt för dagligvaruaktörerna.
Flera framgångsfaktorer
Den största utmaningen tror Amelie är att hitta en lösning med ett ”adekvat fotavtryck”. Tvättlösningen får inte vara för energikrävande och redistributionen för utsläppstung. Därtill behöver affärsmodellen vara ekonomiskt tilltalande.
– Blir lösningen för dyr kommer den inte att appliceras. Det är som att lägga 1 000-bitarspussel, alla delar måste passa in, säger Amelie.
“Det är som att lägga 1 000-bitarspussel, alla delar måste passa in”
Det finns dock en hel del som talar för att projektet ska lyckas. En är den stora enighet bland de inblandade kring behovet av – och potentialen i – en gemensam lösning.
– För aktörerna blir en sådan lösning enklare att få på plats och finansiera, säger Lena.
En annan framgångsfaktor är att det är oberoende icke-vinstdrivande aktörer som Chalmers Industriteknik och Axfoundation som leder projektet.
– På Axfoundation är vi duktiga på att samla personer, som vanligen inte pratar med varandra, kring samma bord för att lösa gemensamma utmaningar, säger Amelie. Deltagarna berättar inte alla hemligheter för varandra men kan delge oss information genom sekretessavtal så att vi kan lösa knutar genom att sitta på den samlade kunskapen.
Enligt Amelie är engagemanget stort och atmosfären generös, något som Lena håller med om.
– Det finns en öppenhet och vilja att lära av varandra, säger hon.
Många frågor återstår, såsom materialval för kassen eller hur många rotationer som krävs för att uppnå önskade hållbarhetsvinster, men en hypotes håller på att ta form som ska bollas med forskare. Under första kvartalet 2024 är förhoppningen att en färdplan för ett gemensamt, cirkulärt och mer hållbart system ska finnas på plats.
Vi är med!
(Cradlenet-medlemmar i fetstil)
Axfoundation, Stiftelsen Chalmers Industriteknik, Coop, Dagab, Ica, Mathem, Lidl, Konsumentföreningen Stockholm, Svensk Dagligvaruhandel, Svenska Retursystem och Antrop. Utöver dessa medverkar även Boid, Cargo Space 24, Duni, Semtec och TRAKK Telematics.
Projektet finansieras delvis av Vinnova och Re:Source.
Vill du läsa mer artiklar som den här? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om allt som händer inom cirkulär ekonomi!