Cirkulärt byggande, en arkitekts rapport från fältet

Blogginlägg av:
Joakim Kaminsky, grundare och VD för Kaminsky Arkitektur

Efter några års alltmer intensivt arbete i olika återbruksprojekt har vi på Kaminsky Arkitektur samlat på oss en del erfarenheter som kan vara värda att dela med sig av. Vi har arbetat med allt från forskningsprojekt som Centrum för Cirkulärt Byggande, stora renoveringsprojekt som Bromma sjukhus och mindre anpassningar som Naturskyddsföreningens huvudkontor. Här är våra tips för att lyckas med återbruk i byggprojekt.

Planera för återbruk i upphandlingen

Till att börja med behöver vi påverka etablerade byggare till att tänka om och inkludera återbruk i sin process och affärsmodell med tydliga förutsättningar och mål redan i upphandlingsfasen. Ett projekt behöver budgetera både för extra tid (inventering, samordning, demontering) och för merkostnader. Det viktiga är att se återbruket som ett integrerat koncept i projektet i stället för något som kommer in från sidan och känns som en belastning man tvingas ta hänsyn till.

Var beredd på hinder – se möjligheterna

En omständighet som kan ställa till problem för återbruk är att många produkter har kort livstid, inte på grund av dålig kvalitet utan på grund av garantitiderna. Ta, exempelvis, en kortläsare för lås som ska demonteras och flyttas till annan plats. Programvaran går att uppdatera, men garantitiden är två år och den har redan gått ut. Varför skulle en el-entreprenör montera ett lås med utgången garanti och sedan ta ansvar för det? Systemet är utformat för snabb konsumtion. I dag har etablerade byggare väl utarbetade rutiner baserade på många års erfarenhet av hur man bygger så resurseffektivt och snabbt som möjligt. Det är där återbruket ska in – och ta tid och plats. Med befintlig arbetsmetodik blir det svårt.

Det är bättre att återvinna, exempelvis, golv till helt nya golv – så kallad upcycling – än att återvinna något till en lägre nivå – så kallad downcycling – vilket innebär att produkten hamnar närmare sin slutanvändning (till exempel mineralull som blir sprutisolering). I dag är det en handfull större företag i branschen som förstått att det inte enbart handlar om att ta ansvar i tillverkningsskedet utan genom hela processen fram till återvinning/återbruk.

Det där är ungefär så långt vi har kommit i dag. Så vad är nästa nivå?

Ett steg uppåt skulle kunna vara att se rekonditionering som en naturlig del av en byggdels livscykel. Ett exempel: I stället för att byta ut en hel undertaksplatta, vars akustiska egenskaper är intakta, skulle man kunna tänka sig en produkt där ytskiktet är utbytbart. Ett sådant "slitskikt" har tagits fram av Dakira, en mindre byggentreprenör från Göteborg.

Bygg för framtida demontering

Många svenska tillverkare har börjat visa intresse för återtagande av produkter. Steget är sedan inte långt till att kombinera rätt val av material med att föra in dem i en BIM-relationsmodell (en digital 3D-modell med information om varje byggdels egenskaper, reds. anm.) – och därigenom garantera återbrukbarhet för framtiden.

En utgångspunkt är att använda så "rena" material som möjligt. Det internationella miljöcertifieringssystemet LEED listar fyra punkter för cirkulära produkter:

  • Cirkulär försörjningskedja. Nya produkter med återvunnet material.

  • Tillverkning utan avfall. Produktion med minimerat tillverkningsavfall.

  • Cirkulär design. Demonterbara produkter, skruva i stället för att limma.

  • Slutna kretslopp. Materialet går tillbaka till tillverkarna som gör nytt eller återvinner till liknande produkt.

Vid inköp är det viktigt att se till att produkten lever upp till dessa krav och att en tredje part kan säkerställa det.

I framtida ny- och ombyggnation skulle detta kunna förebyggas genom att tillämpa materialpass, där tillverkaren anger vilka ämnen nya byggnadsdelar innehåller, och digitala byggnadsinformationsmodeller (BIM). Miljöproduktdeklarationer (EPD), monterings- och demonteringsritningar med mera kopplas i dokumentationen.

Lär känna ditt hus

Ett avslutande tips är att lära känna sitt hus. Det finns flera skäl till det.

  1. Problem kopplade till byggnadsår (asbest, PCB etc).

  2. Var ute i god tid med att påbörja återbruksprocessen

  3. Se hela byggnaden som en enhet. Samma typ av, exempelvis, dörrar i hela huset gör det möjligt att återbruka/flytta runt inom byggnaden.

Just nu ser vi ett allt större intresse för att arbeta med återbruk från våra beställare, vi hoppas att det inte är en tillfällig fluga, utan starten på en långsiktig trend. Kanske står vi just nu inför en omvandling av byggsektorn i grunden.

Läs mer om Kaminsky Arkitektur på kaminsky.se

Föregående
Föregående

Hur vi kan göra mer av mindre