Critiques of the circular economy

SAMMANFATTNING

Titel på rapport: Critiques of the circular economy

Författare: Hervé Corvellec, Alison F. Stowell och Nils johansson

Utgivare: Journal of industrial ecology

Datum: Augusti 2021

Målgrupp

Rapporten är intressant för både företag och politiker som jobbar med cirkulär ekonomi för att se konceptet mer ur ett helhetsperspektiv och förstå att cirkulär ekonomi inte täcker allt väsentligt för att skapa ett hållbart samhälle, att det kan i dagsläget kan leda till suboptimering om helhetsperspektivet saknas och att konceptet ännu inte är färdigutvecklat. 

Sammanfattning

Författarna till rapporten har samlat den kritik som finns kring cirkulär ekonomi, främst från forskare men också utövare, i syfte att lyfta fram oadresserade antaganden, “blinda fläckar”, motsägelser, oidentifierade konsekvenser och fördelar som tas för givet när det gäller övergången till cirkulär ekonomi. 

Rapporten lyfter exempelvis utmaningen med att det inte finns en tydlig definition på vad cirkulär ekonomi är för något, att beskrivningen av den idag är för vag och bred och att den inte adresserar komplexiteten kring, och sambanden mellan, social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Vissa ser begreppet som ett paraplybegrepp som entusiasmerar för att det kan lösa olika typer av problem men när cirkulär ekonomi ska operationaliseras blir det problematisk för många på grund av att begreppet inte är tillräckligt definierat.

Cirkulär ekonomi konceptet och begreppet kritiseras även för att inte ta hänsyn till befintlig kunskap, exempelvis att det inte går att eliminera avfall och att tillgången till återvunnet material är oförutsägbart då det först kräver att produkter och material konsumeras, vilket skapar stora osäkerheter i leverantörsledet. Andra exempel är att begreppet inte tar hänsyn till kunskapen om att material kontamineras eller slits ner, vilket begränsar hur cirkulärt något kan bli.

Kritiken handlar också om utmaningen kring att giftigt avfall inte kan cirkuleras, att explosiva material inte återvinns och att en stor del av det genererade avfallet hanteras av den informella sektorn. Vidare kritiseras cirkulär ekonomi för att underestimera de praktiska svårigheterna med att koppla samman avfallsströmmar med produktion och att byta ut nyproducerat med återanvänt. Att betrakta avfall som en resurs kan enligt studien paradoxalt nog öka efterfrågan på avfall snarare än att minska genererandet av det. Kritik riktas också mot att cirkulär ekonomi fokuserar på det som produceras och mycket mindre på de stora mängderna material och produkter som finns lagrade hemma hos världens befolkning.

Kritik riktas också mot att cirkulär ekonomi ännu inte implementerats i stor skala på grund av det saknas tydliga ramar på politisk nivå; att det på politisk nivå är mycket fokus på ambitionerna kring cirkulering av material, tillväxt och konkurrenskraft men att det är mer diffust med ambitionerna kring social rättvisa, miljöskydd och andra sociala och miljömässiga utmaningar; för att arbetet på EU nivå har saknat tillräcklig involvering av intressenter; att det tar lång tid att validera cirkulära affärsmodeller; det krävs ofta höga initiala investeringar hos företag som vill jobba med cirkulär ekonomi och det inte går att mäta cirkularitet av affärsmodeller.

Rapporten lyfter fram det finns få men väldigt uppmärksammade varumärken som mer eller mindre har implementerat cirkulär ekonomi i sina verksamheter och att dessa antingen är dyra varumärken, varumärken inom en väldig nischad bransch eller varumärken som bara implementerar cirkulära initiativ vid sidan om och som fortsätter ha en linjär affärsmodell som den huvudsakliga affärsmodellen. Vad som också lyfts fram i rapporten som en anledning till att cirkulär ekonomi inte implementerats i stor skala är att den kräver en radikal förändring av konsumentens roll (från konsument till användare), vilken inte alltid är tilltalande eller möjligt för konsumenter. Dessutom kan det kräva att konsumenten behöver ta till sig mycket information för att förstå de cirkulära affärsmodellerna, inläsning som många inte är villiga lägga ner tid på.

Annan kritik som redan nämnts ovan är att det är oklart hur cirkulär ekonomi bidrar till hållbar utveckling. Cirkulär ekonomi presenteras som en praktisk lösning på hållbarhetsutmaningarna, men utmaningarna underestimeras. Cirkulär ekonomi fokuserar enligt rapporten endast på en liten andel av de globala materialflödena och de kortsiktiga och långsiktiga miljöeffekterna är ofta okända i projekt om återanvändning, omtillverkning och återvinning. Bedömningar om hur cirkulära initiativ bidrar till hållbar utveckling behöver göras systematiskt från fall till fall och alla intressenter behöver tas i beaktan. 

Många fler exempel på kritik presenteras i rapporten. Författarna avslutar med att dra slutsatsen att diskursen kring cirkulär ekonomi huvudsakligen fokuserar på de ekonomiska aspekterna och exkluderar de sociala-, samt förenklar de miljömässiga, dimensionerna och att det behövs en konceptuell sammanhållning av definitioner, planer, implementeringar och metoder för utvärdering. 

Tre take-aways

• Cirkulära initiativ behöver analyseras utifrån ett helhetsperspektiv och en hållbarhetsbedömning behöver göras från fall till fall för att inte skapa målkonflikter eller suboptimering.

• Avsaknaden av en tydlig definition och ramar kring begreppet försvårar för implementeringen av cirkulär ekonomi i praktiken. Cirkulär ekonomi implementeras fortfarande i liten skala.

• Det finns många praktiska utmaningar med cirkulär ekonomi som inte uppmärksammas och hanteras i den utsträckningen som det skulle behövas.
  

Anays/kommentar

Att alltid ha med ett hållbarhetsperspektiv när man arbetar med cirkulär ekonomi är nödvändigt då cirkulär ekonomi inte i sig säkrar en hållbar utveckling. Det finns flera fall där mat används för att tillverka plastförpackningar för att kunna marknadsföras som förnybara förpackningar, där man medvetet producerat mycket restavfall för att kunna använda och marknadsföra det som återvunnet material eller där man fokuserat för mycket på att material och produkter ska cirkuleras i stället för att de ska användas som de är så länge som möjligt. 

Cirkulär ekonomi behöver kanske inte vara fullständigt heltäckande? Det finns många ramverk (inte minst de globala hållbarhetsmålen), lagar och regler att ta hänsyn till som bör säkra upp för många luckor i begreppet. Det kräver dock en medvetenhet kring vad cirkulär ekonomi inte innefattar och många exempel på det finns i denna rapport. 

Cirkulär ekonomi är ett verktyg för att nå hållbar utveckling och omställningen till cirkulär ekonomi är nödvändig för att klimatmålen ska nås. Därför behöver intressenter från alla världens länder involveras i den fortsatta satsningen på cirkulär ekonomi så att omställningen blir rättvis och inkluderande för alla. 

/Carolina Togård, Cradlenet

3 november 2021