Nordic Working Paper

Titel: Nordic Working Paper; Low-Carbon Circular Transition in the Nordics

Författare: Gaia Consulting Oy, PlanMiljø, NORSUS, RISE, Environice

Utgivare: Nordiska Ministerrådet

Datum: April 2021

Målgrupp

Rapporten är relevant för nationella myndigheter och det Nordiska ministerrådet för att förstå vilka områden som har stor potential för cirkulär ekonomi så att satsningar görs där det gör störst nytta. Rapporten är också intressant för företag inom olika branscher då den ger en inblick i vilka områden det förmodligen kommer att satsas mycket i varje nordiskt land nu och framöver, samt vilka områden som det eventuellt kommer att satsas mycket på i nordiska samarbeten.

Sammanfattning

I rapporten har branscher och möjliggörare för cirkulär ekonomi (sk. “områden” i rapporten) identifierats utifrån den potential de har till att bidra och driva på omställningen till cirkulär ekonomi på nationell och nordisk nivå. Dessa områden har identifierats genom skrivbordsstudier av nationella strategi- och måldokument och vägkartor samt genom intressentdialoger.

I studien presenterades 8 - 10 områden per land. Kriterierna för att områdena skulle viljas ut var:

• Potentialen för områdena att bidra till övergången till cirkulär ekonomi i varje land.

• Relevansen för de nordiska länderna (områden som skulle gynnas av nordiska samarbeten)

• Möjligheten att bedöma och beräkna potentialen (användbart för fas 2).

I rapporten presenteras en tabell som visar alla områden som har stor potential för cirkulär ekonomi i minst två länder, både branscher/sektorer och möjliggörare (tabell 1).

Tabell 1: alla områden med stor potential för cirkulär ekonomi i minst två nordiska länder. [1]

Av alla områden som bedöms ha stor potential för att bidra till omställningen till cirkulär ekonomi och som kan ha relevans för ett nordiskt samarbete var följande områden gemensamma för de flesta länderna: bioekonomin; mat- och dryckesindustrin; fastighet och konstruktion; och transport, logistik och mobilitet. Vad som innefattas inom dessa industrier varierar något mellan vissa av länderna. Bioekonomin är viktig för samtliga länderna tack vare tillgången till naturresurser. För Finland är det skogen som ligger i fokus inom bioekonomin. I Danmark är det jordbruket. För Island, Färöarna och Grönland är det fiskeribranschen medan Norge, Sverige och Åland har ett bredare perspektiv och fokuserar på jordbruk, skogsbruk och fiske inom bioekonomin. 

Rapporten presenterar alla identifierade områden per land och förklarar potentialen. Här ges ett exempel per land för några av de nordiska länderna.

Finland ligger redan i framkant inom skogsbranschen. De har stark expertis, och jobbar mycket med innovation, på området. Potentialen ligger därmed i området som i rapporten benämns som “biobaserade lösningar” och innebär i detta fall att ta fram nya material och produkter, byta ut fossilbaserade råvaror, skapa hållbara biobaserade lösningar och sidoströmmar och i konsumtionsledet minska förbrukningen av material och öka återvinning med cirkulär design.

I Island är fiskeribranschen (område “bioekonomin”) mycket viktig och det är en basindustri sedan lång tid tillbaka. På senare tid har användningen av biprodukter som råvara för värdefulla innovativa produkter inom exempelvis läkemedelsbranschen och kosmetikbranschen ökat. Fiskeribranschen är därför ett av de områdena med stor potential för cirkulär ekonomi i Island.

I Norge visar de nationella studierna bland annat att aktiviteter relaterade till området “fastighet och konstruktion” har stor potential kring cirkulär ekonomi. Branschen är väldigt viktig för Norge med avseende på BNP och nationell sysselsättning, mindre viktig är den med avseende på utsläpp av växthusgaser. Flera nationella studier har identifierat fastighet och konstruktion som prioritet i arbetet med cirkulär ekonomi då konsumtionen av råvaror och genererandet av avfall inom branschen är stort i ett fortfarande (till stor del) linjärt ekonomiskt system.

I Sverige är ett av områdena med stor potential för att bidra till den cirkulära omställningen området “mobilitet, transport och logistik”. Utsläppen från transportsektorn är väldigt stor i Sverige och utsläppen av växthusgaser måste minska med 70% till 2030. Här finns möjligheter kring att skapa ett tjänstebaserat system kring transporter och att se till att ta om hand material och komponenter när fordonen är uttjänta. En särskild  tydlig möjlighet menar författarna är att öka återanvändningen och återvinningen av stål, aluminium och plast från uttjänta fordon då detta ofta brister i Sverige.

I Färöarna står fiskindustrin för 90% av landets export (område “bioekonomi). Jordbruket är också viktigt för landet och det finns ett intresse för att göra Färöarna självförsörjande inom matproduktion. Jordbruket är därmed ett av de viktiga områdena inom cirkulär ekonomi för landet.

Områden med stor potential presenteras även för Danmark, Grönland och Åland.

Intressenterna som involverades i studien lyfter att det finns många likheter med länderna i Norden som påverkar övergången till cirkulär ekonomi. Likheterna är exempelvis att länderna har små och öppna ekonomier, de är till stor del beroende av internationell handel, har stora tillgångar på naturresurser, de sociala strukturerna liknar varandra och kommunernas betydelse för en hållbar utveckling och övergång till cirkulär ekonomi är i alla länder signifikant. Länderna står dessutom inför samma hållbarhetsutmaningar relaterade till konsumtion, energikrävande värdekedjor och klimatutmaningar.

Intressentdialogen lyfte också (utan inbördes ordning): 1. hög utbildningsnivå, 2. avancerad “know-how”, teknologi och innovation, 3. satsning på digitalisering, öppen data, och digitala lösningen inom både näringslivet och i samhället i stort, som potential för Norden specifikt. Samtidigt finns det stora skillnader och utmaningar, exempelvis att det finns områden som är glest befolkade (ex. i Arktis), medan andra områden, så som Stockholm är tätbefolkade. Danmark är också mer exploaterat än exempelvis Sverige och Faröarna som fortfarande har mycket skog och natur. Dessutom är import- och exportmarknaderna olika mellan länderna, vissa är väldigt beroende import medan andra både exporterar och importerar mycket. Dessa olikheter menar författarna kan försvåra uppskalning av cirkulär ekonomi i Norden.  

Områden att studera vidare

Utifrån alla områden som identifierades ha stor potential för cirkulär ekonomi i de nordiska länderna selekterades följande områden för att studera vidare i fas två (Figur 1).

Figur: områden att studera vidare. [2]

Idag finns det redan flera samarbeten på Nordisk nivå, bland annat inom cirkulärt byggande, hållbara matsystem, förpackningar, plast, textilier, miljömärkning, hållbar konsumtion, etc. som också bidrar till de områden som lyfts fram som viktiga att studera vidare.

I fas två av studien kommer de utvalda områdenas potential kring cirkulär ekonomi att studeras närmare samt deras påverkan på klimat, miljö och ekonomierna i Norden. Hinder för övergången till cirkulär ekonomi inom dessa områden kommer också identifieras.

Källa: [1,2] http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1556393/FULLTEXT01.pdf

Carolina Togård
September 2021
Cradlenet