Om osynliga resurser

Blogginlägg av: Joacim Rosenlund, universitetslektor i miljövetenskap med inriktning cirkulär ekonomi vid Linnéuniversitetet

När jag skriver det här använder jag mig av teknologi från andra sidan världen. Datortillverkaren är amerikansk och med min koreanska telefon kan jag på kort tid komma i kontakt med någon på andra sidan atlanten och tacka dem för dessa teknologiska framsteg. Ett sådant samtal äger förstås aldrig rum eftersom jag oftast tar teknologin för given. Vidare så känner jag känner inte till exakt hur datorn eller telefonen har tillverkats men jag föreställer mig att robotar är inblandade på något vis.

Att ensam gå ut i naturen och leta reda på det material som behövs för att själv bygga en dator är ett omöjligt uppdrag. Det kräver enorma mängder kunskap för att hitta och utvinna det material som behövs. För att sedan sätta samman allt krävs det en kanske ännu större kunskap och tillgång till annan avancerad teknologi. Designern Thomas Thwaites (Thwaites, 2011) gjorde just detta genom att bygga en brödrost från grunden med material från naturen. Bara att tillverka stål kräver järn från gruvan, ett sätt att smälta järnet, kol från gruvan samt kunskap om legeringar. 

Foto: Alexander Debiéve

Vi är väldigt specialiserade och är beroende av en sådan specialisering. En liknande poäng gjordes av Lewis Dartnell i ett bokprojekt med målet att samla den viktigaste kunskapen vi behöver för att bygga upp mänskligheten efter en total kollaps (Dartnell, 2014). En sådan viktig kunskap är att kunna tillverka glas. Detta för att kunna göra linser för att mänskligheten åter igen skall kunna studera det stora och lilla i omgivningen. Verktyg såsom linser kombinerat med den vetenskapliga metoden ligger till grund för att kunna generera ny kunskap. Den vetenskapliga metoden, med systematisk observation och utvärdering, är kanske den viktigaste kunskapen vi som mänsklighet har kommit fram till. Har vi dessutom sätt att sprida vår kunskap på genom det skrivna ordet får resultaten också spridning. 

Ovan presenterade tankar är något jag ofta funderar över i cirkulär ekonomiska sammanhang. Att uppskatta komplexiteten i vardagen tror jag kan hjälpa oss att ta tillvara på våra resurser och se det egentliga priset på vår konsumtion och våra prylar. En fråga jag lämnar över till dig som läsare: hur illustreras denna komplexitet i din verksamhet eller produkt? Finns det pedagogiska sätt att synliggöra detta för konsumenten? 

Vill du höra mer av Joacim? Lyssna på detta inslag från Kunskapskanalen om cirkulär ekonomi och att ställa om samhället.

Litteratur

Dartnell, L. (2014). The knowledge: How to rebuild our world from scratch: Random House.

Thwaites, T. (2011). The toaster project: Or a heroic attempt to build a simple electric appliance from scratch: Chronicle Books.